Vad är gikt?

Gikt är en typ av artrit och uppstår när urinsyra ansamlas i blodet och orsakar inflammation i lederna. Ibland avlagras dessa kristaller i njurarna, vilket orsakar nefritisk kolik eller förändringar i njurarnas funktion.

I den här kanalen kan du lära dig mer om gikt: Gikt hem botemedel

Patofysiologi för gikt

Ju högre grad och varaktighet av hyperurikemi, desto större är sannolikheten att utveckla gikt. De orsaker som ger en förhöjning av urinsyrakoncentrationen är:

  • Minskad renal (vanligast) eller gastrointestinal utsöndring.
  • Ökad produktion (sällsynt)
  • Ökat purinintag (vanligen i kombination med minskad utsöndring).
  • Det är inte känt varför vissa personer med hög koncentration av urinsyra (urat) i serum utvecklar akuta förvärringar av gikt och andra inte.

Minskad renal utsöndring: detta är den vanligaste orsaken till hyperurikemi. Den kan vara ärftlig (t.ex. på grund av variationer i effektiviteten hos urinsyratransportören), och observeras också hos patienter som får diuretika och hos dem med sjukdomar som minskar den glomerulära filtrationen. Etanol ökar purinkatabolismen i levern och bildandet av mjölksyra, vilket blockerar uratutsöndringen i njurtubuli och även kan stimulera hepatisk uratsyntes. Blyförgiftning och cyklosporin, i de högre doser som används för transplantationspatienter, förändrar njurarnas tubulära funktion, med uratretention som följd.

Om du inte känner till symtomen på gikt kan du läsa mer om dem här: Symtom på gikt

Ökad uratproduktion kan bero på ökad nukleoproteinomsättning vid hematologiska sjukdomar (t.ex. lymfom, leukemi, hemolytisk anemi) och vid sjukdomar med ökad cellproliferation och celldöd (t.ex. psoriasis, cytotoxisk cancerbehandling, strålterapi). Ökad uratproduktion kan också uppträda som en primär ärftlig avvikelse eller vid fetma, eftersom uratproduktionen korrelerar med kroppsytan. I de flesta fall är orsaken till överproduktion av urat okänd, även om den sällan tillskrivs enzymatiska avvikelser; en möjlig orsak är brist på hypoxantin-guanin-fosforibosyltransferas (Lesch-Nyhans syndrom är den fullständiga bristen) eller överaktivitet av fosforibosylpyrofosfatsyntetas.

Ökat intag: ökat intag av purinrika livsmedel (t.ex. lever, njurar, ansjovis, sparris, buljong, sill, köttfärssås och buljong, svamp, musslor, sardiner, kalvbräss) kan bidra till hyperurikemi. Öl, inklusive alkoholfritt öl, är särskilt rikt på guanosin, en purinnukleosid. En strikt diet med lågt innehåll av purin minskar dock uratkoncentrationen i serum med endast 1 mg/dL (0,1 mmol/L) och är därför sällan en tillräcklig behandling för patienter med gikt.

Här kan du köpa det bästa naturliga tillskottet mot gikt: Behandling av gikt

Urat fälls ut som acikulära mononatriumuratkristaller som bildar extracellulära avlagringar i avaskulär vävnad (t.ex. brosk) eller i relativt avaskulär vävnad (t.ex. senor, senskidor, ligament, bursaväggar) och i huden runt leder och kallare distala vävnader (t.ex. öron, fingerkuddar). Vid långvarig svår hyperurikemi kan mononatriumuratkristaller avlagras i stora centrala leder och i parenkym i organ som t.ex. njuren.

Vid det sura pH-värdet i urinen fälls urat lätt ut som små, plackliknande eller diamantformade urinsyrakristaller som kan aggregera till grus eller stenar, vilket kan hindra urinflödet. Tophi är ansamlingar av mononatrium uratkristaller som utvecklas i leder och hudvävnader. De är vanligtvis inneslutna i en granulomatös fibrös matrix, vilket förhindrar att de orsakar akut inflammation.

Akut giktartrit kan utlösas av trauma, sjukdom (t.ex. pneumoni eller annan infektion), kirurgi, användning av tiaziddiuretika eller läkemedel med hypourikemiska effekter (t.ex. allopurinol, febuxostat, probenecid, nitroglycerin), eller av missbruk av purinrika livsmedel eller alkohol. Akuta exacerbationer utlöses vanligtvis av en kraftig ökning eller, oftare, en kraftig minskning av uratnivåerna i serum. Orsaken till att akuta skov följer på vissa av dessa utlösande tillstånd är okänd. Tofi i och runt lederna kan begränsa rörligheten och orsaka deformiteter, så kallad kronisk tofaceös giktartrit. Gikt ökar risken för att utveckla sekundär osteoartrit.

Det finns många huskurer som hjälper till att förebygga gikt, här kan du lära dig mer om dessa huskurer: Huskurer för gikt